top of page

Nyårskrönika

Årskrönika 2022-2023



Året 2022 . Året då jag sjösatte ännu en dröm som bott i mitt inre i så många år. Breathe Soulcare. Därtill avslutades en era med det roligaste, mest givande och mitt allra sista - mediajobbet. Att få vara med och bygga Sveriges i särklass mest fantastiska mediapersonlighet. Att få skratta, gråta, busa och uppleva livet tillsammans med sin bästa vän samtidigt som vi jobbat ashårt.


Jag sa redan från första dagen jag tackade ja - att detta blir det sista jag gör i mediaväg. Jag vill avsluta på topp med den bästa av de bästa. Pernilla Wahlgren min älskade vän och kollega.

Även podden med Sofia Wistam lämnar jag nu över till dem som kan förädla det vi under så många år jobbat med.


Det känns avgrundsdjupt sorgligt att lämna. Men oxå helt fantastiskt - för vi kan inte öppna nya dörrar utan att ödmjukt stänga de gamla ❤️ Och att se hur det blomstrat och hur väl tjejerna och Acast sköter det hela utan mig . Jag har gjort allt jag kan. Och vi är alla så lyckliga.


Året 2022 . Så mycket arbete och hopp. Så många drömmar uppfyllda och svåra beslut att ta.


Över tusen människor på mattor runt om i Sverige .


2500 personer i Amsterdams vackraste konserthall. En dröm. En saga. Ett liv. Blott en blinkning. Men det största mest ärofyllda jag gjort. I mitt liv.


I år har jag lärt mig att uppskatta de små fragmenten av att vara i stunden. Att få en kram av ett tonårsbarn. Att kliva upp på en scen och känna sig så portad. Att känna att människor genuint tycker om mig för den jag är. Det är inte behöver förställa mig eller prestera utan bara kan tala från hjärtat.


Vi har också skapat plattformar och byggt både privat och inom företaget. Damm, svåra val och oändliga timmar av planering, budgetarbete och utmanade nätter att knäcka. Men allt blir bra. Tack vare fantastiska människor och organiserat kaos.


Jag var också tvungen att ta det svåra beslutet att operera min lipödem.


Att välja bort det yrke jag i så många år byggt upp var inte tänkbart utan valet var lätt om än läskigt. Men efter att ha investerat så mycket ett bygga en ny karriär och ett företag som långsamt växer sig välkänt operation det enda alternativet för att kunna fortsätta arbeta. Jag ångrar inte 1 sekund! Redan dagarna efter operationen försvann smärtan och infektionen i benen var borta. Jag kunde sitta igen! Jag kunde röra mig igen! Jag kunde utföra mitt arbete utan blodsmak i munnen hjärtklappning på grund av smärta.


Jag kan också ägna en del av min tid framåt till att hjälpa andra i sina resor mot ett friskare liv. Men också hjälpa dem att förstå att lipödem är en kvinnosjukdom som behöver få mer uppmärksamhet! Trots motioner i riksdagen och konstaterandet att tio tusentals kvinnor är drabbade så har utskotten ändå avslagit stödet och kostnader. Kostnader som ändå kommer att komma i form av sjukskrivningar och depression - ätstörningar och arbetsbortfall.


Jag har inte sagt mitt sista i denna fråga. Och jag lovar att lägga ner mitt hjärta i kampen om lipödem.


Året 2022 var året då jag vågade möta mina rädslor. Insåg vikten av vila mitt i stormen. Insikten i att universum alltid tar oss dit vi ska. Om än i omvägar och ibland på outforskade vägar .


Jag tror inte alla runtomkring mig har förstått eller förstår vad jag gått igenom det här året. För som vanligt Solberga det mesta på insidan och succesivt bearbetar allt ett andetag i taget. Men det är också då jag kan vara som mest autentisk vi håller mina klasser och skicka ljus.


2023 är mitt år. Mitt år att ta fram de stora penslarna. Börja ge mig själv det jag alltid gett till andra.


Året då jag ska kavla upp ärmarna lagom och ta en sak i taget. Framåt. Uppåt. Hem.


Jag ska ta er alla hem. Till platsen där vi hör hemma. Våra hjärtan.


Namaste

99 views0 comments

Recent Posts

See All

Invirad i dun på västkusten

Klockan slår snart tolv och det blir en ny dag. Jag vaknade i i Stockholm på en ö omringad av vatten. En intensiv dag fylld med kvinnors men också med perspektiv och respekt för allt det som kanske in

Sverige under attack

Så var vi där igen. En massiv cyberattack mot svenska myndigheter visar på hur otroligt oskyddade vi är. Hur allt vi har och är utan större problem kan hamna i andras händer. "Vi har inget att dölja"

Min blogg 3.0

I många år har bloggen varit mitt verktyg. Min dagbok och min terapi. Genom förata bloggen Familjepussel.com, genom Mamma.24 tillbaka till familjepussel för att sedan de senaste 8 åren bloggat tillsammasn med en av mina bästa vänner, Pernilla Wahlgren på hennens bloggbortal. Tiderna förändras men min oassion för det skrivna ordet kommer alltid alltid bestå. När Instagram inte räcker till och när min skrivlust blivit dörstor sjösätter jag nu denna 3.0 som ännu en gren på mitt livsträd. Välkommen

bottom of page