Hur ofta är du närvarande i ögonblicket? Hur ofta flyr du in i något istället för att känna?
När vi kliver in i 5D och det högre medvetandet så skiftar ditt perspektiv. Det som förut var vardag. Den slumrade lunken genom livets höjdpunkter och lågvatten. Och där någonstans bland ruset av lycka eller värken i smärtan infinner sig den sanna verkligheten. Det är där i ljuset - och i mörkret som vi möter oss själva.
Kan du ta in det? Kan du ta in den? Verkligheten?
Jag går igenom skogen. Hör fåglarna kvittra , bäckarna porla av smältande snö sol återfår sitt liv och rörelse när is blir till vatten än en gång.
Jag låter händerna smeka över de modiga växter vars klorofyll redan vaknat till liv eller valt att aldrig lämna sin mästare.
Jag är i den enda stunden på jorden som finns. Här & nu.
Jag ska inte längre vandra på gatorna bland folk. Jag ska inte anpassa mig eller be om ursäkt. Jag ska vara. Jag ska ge. Jag ska ge. Jag ska ge. Jag ska så. Jag ska stå stadigt när allt faller. Jag ska bära. Jag ska stå still men ändå i ljusets hastighet ta mig framåt genom tid och rum.
När vi landar i vetskapen att allt är i konstant rörelse. Det är också då vi inser vikten av att vara närvarande i den stund vi kallar vår verklighet. Inte i framtiden. Inte i dåtiden. Utan nu. Här. Med grundande kraft. Tillit och styrka. Ska vi tillsamman stå i ljuset. I sanningen i det som känns. Berör. Är.
Lite på processen och följ inte massan. Följ ditt hjärta. Den inre röst som med värme och omtanke vill ditt bästa. Långt innan du själv insett kraften av din intuition.
Men du är inte ensam. Jag håller din hand. Vi håller din hand. Lite på din inre kraft. Nu.
