top of page

Att leva i stunden

Hur ofta är du närvarande i ögonblicket? Hur ofta flyr du in i något istället för att känna?


När vi kliver in i 5D och det högre medvetandet så skiftar ditt perspektiv. Det som förut var vardag. Den slumrade lunken genom livets höjdpunkter och lågvatten. Och där någonstans bland ruset av lycka eller värken i smärtan infinner sig den sanna verkligheten. Det är där i ljuset - och i mörkret som vi möter oss själva.


Kan du ta in det? Kan du ta in den? Verkligheten?



Jag går igenom skogen. Hör fåglarna kvittra , bäckarna porla av smältande snö sol återfår sitt liv och rörelse när is blir till vatten än en gång.


Jag låter händerna smeka över de modiga växter vars klorofyll redan vaknat till liv eller valt att aldrig lämna sin mästare.


Jag är i den enda stunden på jorden som finns. Här & nu.


Jag ska inte längre vandra på gatorna bland folk. Jag ska inte anpassa mig eller be om ursäkt. Jag ska vara. Jag ska ge. Jag ska ge. Jag ska ge. Jag ska så. Jag ska stå stadigt när allt faller. Jag ska bära. Jag ska stå still men ändå i ljusets hastighet ta mig framåt genom tid och rum.


När vi landar i vetskapen att allt är i konstant rörelse. Det är också då vi inser vikten av att vara närvarande i den stund vi kallar vår verklighet. Inte i framtiden. Inte i dåtiden. Utan nu. Här. Med grundande kraft. Tillit och styrka. Ska vi tillsamman stå i ljuset. I sanningen i det som känns. Berör. Är.

Lite på processen och följ inte massan. Följ ditt hjärta. Den inre röst som med värme och omtanke vill ditt bästa. Långt innan du själv insett kraften av din intuition.

Men du är inte ensam. Jag håller din hand. Vi håller din hand. Lite på din inre kraft. Nu.


89 views0 comments

Recent Posts

See All

Invirad i dun på västkusten

Klockan slår snart tolv och det blir en ny dag. Jag vaknade i i Stockholm på en ö omringad av vatten. En intensiv dag fylld med kvinnors men också med perspektiv och respekt för allt det som kanske in

Sverige under attack

Så var vi där igen. En massiv cyberattack mot svenska myndigheter visar på hur otroligt oskyddade vi är. Hur allt vi har och är utan större problem kan hamna i andras händer. "Vi har inget att dölja"

Komentarze


Min blogg 3.0

I många år har bloggen varit mitt verktyg. Min dagbok och min terapi. Genom förata bloggen Familjepussel.com, genom Mamma.24 tillbaka till familjepussel för att sedan de senaste 8 åren bloggat tillsammasn med en av mina bästa vänner, Pernilla Wahlgren på hennens bloggbortal. Tiderna förändras men min oassion för det skrivna ordet kommer alltid alltid bestå. När Instagram inte räcker till och när min skrivlust blivit dörstor sjösätter jag nu denna 3.0 som ännu en gren på mitt livsträd. Välkommen

bottom of page